Minusgrader, snö och en blåst från nordnorge (gissar jag) har svept in över södra Dalarna i dag.
”Ska den där förbaskade vintern aldrig ge sig??!!” Undrade en ilsken Ossian.
Jag tänkte detsamma, men jag hade lovat mig själv att inte svära idag, det höll jag till 9.32 när Theo hade dragit fram en stol till diskbänken, lyckats hälla upp tomatsås och vatten ur en burk som stog i vasken, gått med tallriken genom köket, vidare genom det lilla vardagsrummet och slutligen in till det stora. Jag börjar om imorgon…
Jag måste på allvar sluta svära, det har blivit fler och fler ju fler barn som äntrat vårt hus. Ossian fick kanske höra min första svordom när han var typ 6 och förstår därmed att man INTE får svära, när man är barn och man inte BEHÖVER torka tomatsås en lördagmorgon. De mindre barnen förstår inte lika bra. Så det måste bli skärpning. Jag höll mig bra när Meja välte ut en hel kaffekopp, så jag är på god väg…
Kom på att Ossian sa förbaskade……men det räknas väl inte?
Annars så kan jag ju trösta Ossian med att den globala uppvärmingen inte är i antågande med tanke på snö i slutet av mars. Han kan behöva såna bra nyheter nu när de pratat jordens undergång i flera veckor på skolan. Energiutmaning i all ära och prat om att vi måste spara jordens resurser i all ära, men måste man ge barnen mardrömmar?? Jag bara undrar.
Nej HURRA för vintern och att jorden håller i några år till!!!