Arkiv | februari 2013

Tålamod

Tålamod är en färskvara, min är slut, totalt slut, jag får panik så slut är det på tålamod.

Ingen träning, gisslan med sjuka barn, sen halvfriska barn, som blir sjuka och mannen SJUK?!? HUR gick det till?! Det var ju JAG som stod med näsan i alla spyor, spykläder, handdukar, spygolv, spybarn, JAG!!! Men nejdå, först fick jag ta hand om sjuka barn och sen fick jag ta hand om friska barn och sen så DOG mitt tålamod.

Ja jag hade en paus, en sovpaus hela fredagen, när jag var så TRÖTT och mådde illa, men ändå…

Imorgon så ska jag träna för första gången på två veckor, en rejäl fight, BOX på nosen blir det för den som vågar vara min motståndare imorgon, för då ska allt gnäll, tjat, gnat, ret med syskon, lite mer gnäll, och ÄNNU mer tjat och ÅNNU MER ret med syskon sitta som en SMÄCK i mitsarna!!!

Kom AN!!!

Medan jag skrev dettta lilla inlägg så kom Theo och ville ha en tofs i håret, han tjatade om en tofs i håret till jag tog mina fingrar från tangentbordet och satte upp han lilla hår, DÅ två sekunder senare så kommer han med gnällig liten röst och vill inte ha någon tofs, och den ska bort nu, INNAN han han bryter ihop, då drog jag ut den igen. Ja har mitt liv sett ut i snart en vecka….

T Å L A M O D *andas* pust, pust!

Undrar om jag har lite tålamod i skåpet på jobbet, annars så blir det synd om mina stackars elever imorgon…

 

Detta inlägg publicerades på februari 10, 2013. 2 kommentarer

Marslöfte

Det vanligaste nyårslöftet som avges vid tolvslaget runt hela vårt land är att börja träna. Att bli smal, snygg, vältränad, orka springa den där milen, orka lyfta den där vikten, springa uppför en backe, eller orka busa med barnen på busborgen är den stora drömmen när det nya året knackar på dörren.

Och folk springer till gymmet som galningar de första skälvande dagarna av januari, man blir galen som ”gammal” i gemet på högar av skor som INTE ställs på skohyllorna, att man måste parkera tre kilometer bort och att man aldrig får plats på favoritpasset längre.

Men redan i februari så hittar man parkeringsplats igen, man snubblar inte över skorna som låg i en STOR hög innanför gymdörren, och passen är inte helt omöjliga att få plats på längre.

Men VAD beror det på?

Jo, det ska jag tala om, VABruari knackar på dörren, barnen, vi vuxna, eleverna, ALLA är sjuka i februari. Själv sitter jag här för andra veckan i rad, hemma, och inte på jobbet, mina elever utan pianolektioner även denna vecka.  

Jag har inte sen jag började träna den 21 mars 2012, tränat SÅ lite som jag gjort dessa veckor, ETT pass på snart två veckor och jag medger, lusten att träna, abstinensen avtar lite, även för mig som ändå sett så mycket fördelar under året. Hur är det då inte för dom som nyss kommit igång, nyss börjat träna, gått ner ett kilo, kanske två, gått på pass, efter pass och så blir de sjuka, barnen blir sjuka, i två veckor ser de inte annant än fyra väggar, samma fyra väggar, barn som nyss låg och kräktes leker i nästa stund gladiatorer för att åter ligga och gnälla i en febrig dimma, man ser Pippi på tivolit 700 gånger på EN dag……GAH!!! Ja, att gå till skåpet och TRYCKA i sig godis är ju säkerligen lockande, och träningssuget är som bortblåst, de kilon man gick ner gick man upp och så, ställer man ingen bil på gymparkeringen längre, inga skor i vägen för nån annan i hallen på gymmet, utan bara i hallen hemma.

Men nu vill jag bara säga, till alla er som gett upp, till alla er som tar min plats på passen och på era skor som jag snubblar över, HÅLL I!!! Det är värt det!!! Jag lovar. SÅ när denna helvetsmånad när den ena sjukdomen efter den andra passerat i revy, så tar vi nya tag! Ett MARSlöfte om ett bättre år!

Hemmafru?

Hemmagjorda hamburgare, en sockerkaka i ugnen, eller en blivande SilviaKAKA, fint ska det vara på jobbfikat 😉 en tvättmaskin och en diskmaskin igång…Kan det vara så, att som trebarnsmamma i snart tre år så har jag äntligen blivit lite huslig?

Men så minns jag, att jag igår, la undan de sista julsakerna och då så kommer jag på, att vara huslig ändå inte är min grej.

Jadå, julen åkte ut, eller snarare in i garderoberna igår. Vilken tur, det är ju ändå bara februari. Nu väntar jag på våren, fast jag fick snö, eleverna på skolan blev glada, fröken suckade, men egentligen är det ju okej, åtminstone till sportlovet, men sen, VÅR!!! tack!

Host och snor har gjort att jag inte har tränat som jag vill, abstinensen steg skyhögt igår, var redo att börja röka igen, bara för att slippa abstinens, men tror inte att det skulle hjälpa, så istället så tränade jag hemma, ett magpass och lite sparkåkning på sjön i solskenet lindrade det värsta suget.

Nu är det ju också så att mannen jobbar eftermiddag, så det är min SÄMSTA träningsvecka, hemma själv med tre barn hela långa veckan, just nu lyssnar jag på bråk och stök i soffan som förmodligen kommer sluta med att nån gråter, och sen så ”leker” Ossian med en kompis, bråkar om skylanders, vem som ska ta pengar? vilken bana? vilken gubbe? vilka attacker? vilken har den bästa gubben? Ja ALLT går uppenbarligen att bråka om, men ändå, livsviktigt att leka så här på kvällen.

Sådärja, nu gråter en, en annan vrålar av ilska och mamman ska snart KASTA dom i säng!!!

De mysiga hemmafruvibbarna har försvunnit och kvar är SUPERSURASUNKMAMMAN!!!

 

Lägerelds-tv…

…Så sa dom på tv, på morgontv, som jag kunnat titta på nu när jag varit hemma hela veckan, att melodifestivalen är lägerelds-tv. Ja, så kan man se på saken, sitta framför tv:n och göra annat, men jag tror att jag setat kvar längre om det hade sprakat lite mysigt, men jag gav upp redan vid Paris, herreGUD, jag KAN bättre, på riktigt, jag vet MÅNGA som KAN bättre än det där. Tydligen var mellanakten sevärd, men den missade jag.

Jag var dock tvungen att göra ett inhopp när Yohio gjorde sitt nummer, SÅ bra förebild för dagens ungdomar!! Våga vara den du är, du kan få ta skit för det, men stå rak ändå och du kommer att nå långt och en dag blir du accepterad för hen du är!

Hur tillbringade jag då kvällen, kan man undra? Jag skulle vilja säga att jag åt en lyxig middag, drack gott och spelade spel i GODA vänners lag, men nej, jag förhörde maken om hur man jagar och inte jagar, vilka hundar som gör vad och vilka djur som flyter på vattnet och vilka som sjunker om man skjuter på dom…SNAAAAARK!!! Så tråkigt, jag skulle aldrig klara av att ta jägareexamen, jag skiter fullständigt vad en ringduva äter och vilken hund som bör göra mig sällskap på vakjakt (nattjakt – nåt har man lärt sig ;-)) Skjuta låter kul, annars SNAAAARK, sitta på pass, ÅH! Jag kan liksom inte tänka mig nåt värre. Nåja, det är ju maken som ska sitta på pass, och som en släkting till honom påpekade, så är maken som gjord för att sitta på pass, mindre gjord för sällskapsspel, men väldigt bra gjord för att sitta tyst och vänta på att en älg ska gå förbi i rätt vind och skjutriktning.

Imorgon SKA jag städa undan det sista av julen, jag har inga tomtar kvar om det nu var någon som undrade, om man bortser från dom på loftet, men där hjälper varken solljus eller midsommar, de blir kvar året runt. Nejdå, det är en stjärngardin kvar, som vi förövrigt bytt alla lampor som var trasiga på idag, så NU lyser alla lampor som de ska, var lite si och så med den saken i julas…Sen ligger inte lådorna med julsakerna undanstoppade, utan de ligger och skräpar på soffan upp i hallen, men ja, jag SKA som sagt var ta tag i det där….imorgon….

Nu ska jag ägna mig åt lägerelden ett tag till. Godnatt.