Det nya året hade precis börjat, jag stod som vanligt och borstade tänderna, gnolade lite, nej det gjorde jag inte, jag överdriver, jag gnolar sällan, men jag var på bra humör utan några större bekymmer. När jag står där i godan ro och borstar lite extra noga på min tand som varit trasig sen maj, som borde lagas, men jag har vant mig vid att tugga på höger sida, så jag glömmer det varje dag, (hoppas ingen tandläkare läser detta), då upptäcker något i spegeln, något diffust, jag blinkar till lite, för SÅ gammal är jag väl inte??? först tror jag, eller åtminstone hoppas jag lite, att jag ser fel, men NEJDÅ, som två döda träd, rakt upp från skallen spretade dom elakt, utbrända, två GRÅA!!! eller snarare VITA!!! hårstrån.
HJÄÄÄÄÄLP!!!
Ingen tid att förlora, fram med pincetten, träffa rätt i spelgel har aldrig varit min grej, även denna gång så flyttade handen sig åt vänster när jag menade höger och framåt när jag menade bakåt, va FAN ska det vara så svårt?!? Efter tio minuter och en handfull hårstrån senare hade jag lyckats fälla dom, så nu är jag inte bara gråhårig utan även lite flintskallig…
Suck!
2013 är alltså inte året som jag ska bli yngre….
2013 är alltså året som jag MÅSTE börja färga håret igen…
När jag var yngre färgade jag alltid håret, innan barnen, då när man varken köpte Pippifilmer eller skylandersgubbar för sina sista pengar. Men nu, var det länge sen och KAN man verkligen börja färga håret vid 36, snart 37 års ålder utan att bli anklagad för att ha en begynnande 40-års kris?!
Jaja, då har det väl redan skvallrats om denna kris sen jag äntrade gymmet för snart ett år sen.
Vad ska jag då göra 2013 för att tränga bort tankarna på att jag blir äldre. Jo, jag ska fortsätta träna, då blir man ju yngre har jag hört. Sen ska jag utmana mig själv, jag SKA börja springa, har sprungit mentalt sen i november, men inte fysiskt, springband är ju inte min grej, jag har sett för mycket på AmericanFunniestVideos för att känna mig bekväm att rulla igång ett band under fötterna, det är bättre om marken är still och jag rör på mig, så känner jag, så där spontant.
Jag har tänkt mig att springa tre lopp i år, Karnevalsloppet, Tjejmilen och Tjurruset, jadå, det ska gå, det har jag bestämt. Nu ska de snart börja med springträning på måbättre, så då ska jag stå först i kön och fråga den stackars tränaren miljoner med frågor, säkert en hel del dumma frågor, men så får det bli, jag inser att jag måste ha hjälp, om inte med själva springade så med motivationen, det är ju SKITtråkigt att springa, men det ska bli kul, det säger ja alla som springer, och med tanke på att folk springer i sol som i hällregn, så måste det ju vara bli roligt, eller så blir man galen av att börja springa? vad vet jag?…..än…..
Så i år så ska jag försöka mota åldern med att springa en mil, ja inte en mil allt som allt, utan klara av att springa en mil utan att DÖ, helst också utan att stanna, nån kilometer backe vore ju också bra och öva…
…men först så ska jag köpa hårfärg…
mamma mellanmjölk 