Arkiv | augusti 2012

X-fit express

Jag tänkte att vi skulle värma upp med lite burpees, säger instruktören glatt.

Det är då man vet, att man förmodligen kommer att dö…

Tio minuter, fem sumohopp, och trots att jag aldrig varit lika stor, inte ens i närheten av en sumobrottares storlek, så förstår man ändå att även dom är mer vältränade än mig, för hur bara hoppar man brett isär med benen och nästan nuddar rumpan i golvet?! Jag försökte göra precis som instruktören visade, fast hon var smal, inte en sumobrottare, om nu någon trodde det, jag försökte få ett sånt där gung i knäna och ha arslet stussen en decimeter från golvet, men nej, ingen sving i dessa gamla otränade knän, nejdå.
Sen tio kettlebellsvingar, helt okej, jag bytte till och med till en tyngre. Femton situps, hela vägen upp, och ja, nu går det om jag tar hjälp av ett ben, för er som följt mig sen tidernas begynnelse, sen jag äntrade gymmet för första gången, känner till att jag på ett av mina första pass, ett kettlebellpass skulle göra samma sak och hur mycket jag än försökte, ta hjälp av ett ben, ta hjälp av två ben, ja, om jag så hade tagit tag i instruktörens ben så hade jag ändå inte lyckats häva mig upp. Men nu, med hjälp av ett ben, TJOHOOO!!!
Tio minuter, om och om och om och om och om och om och om igen, jag har redan träningsvärk i magen, jag skämtar inte!

Och nu, 50 dipps, 50 axelpressar, 50 dra stång med vikter mot hakan, 50 benböj, i er egen takt. Sen är vi klara för idag. Instruktören låter uppmuntrande. Då kan man tro, att snart så är jag klar, om en liten stund så får jag gå, snart står jag i duschen och njuter, men då måste man orka göra 50 axelpressar i något slags tempo. Men när tempot uteblir på grund av att man håller på att avlida, då är 200 repetitioner av vilken övning som helst, en hel oändlighet med tid.

Och JA, jag var sämst, igen, sist, men att jag överhuvudtaget lyckades göra 50 axelpressar?!? Jag fattar knappt hur jag gjorde. Det hjälpte att instruktören peppade mig, hade hon inte gjort det, då hade jag börjat grina som en femåring och gett upp, så det tackar jag för, att jag slipper snorgråta på gymmet.

Ja, det var inte som en förlossning, inte ens som en andra förlossning, men som att bli överkörd av ett expresståg, rakt över armarna. Styra hemåt, plocka varor på willys, en utmaning, men jag kan i alla fall sitta utan problem 🙂

 

X-fit express = förlossning?

Ni vet, ni som fått barn, fler än ett, att det första barnet, det liksom knackar på dörren, funderar, kanske man skulle ta sig ut nu, eller inte, tvekar, ont gör det, sen gör det inte ont, värkar avtar, värkar tar i, mannen sträcker ut en hand, man tar den, kramar den hårt, så hårt att man känner hur maken flyttar lite på handen för att slippa få nåt finger avbrutet, och så, till slut, äntligen så kommer ungen ut.

Andra barnet, fullkomligen skriker inne i magen: JAG SKA UUUUUT och det är NUUUUU!!!! Maka på er slemproppar, vatten, barnmorskor och hinnor av alla de slag jag ska UUUUUT!!! Och det gör ont så in i helvete och man tänker att jag föder i bilen, på trottoaren, i korridoren, aldrig i LIVET att jag hinner in på en förlossningssal. Om mannen mot all förmodan skulle hinna räcka fram en hand i allt vridande och kvidande så skulle man förmodligen BITA av honom ett finger eller två . SÅ ONT gör det!!! Som en bomb slår det andra barnet ner och man ligger chockskadad och undrar vad fan det var som hände?!?

SÅ tror jag, anar jag, att X-fit express är, som att bli överkörd av ett expresståg i full fart, som en andra förlossning, en halvtimmes näradödenupplevelse, men att det efteråt ändå kommer kännas rätt så bra och att man faktiskt kan sitta på en stol redan efter två dagar istället för efter två veckor.

 

Mina BEEEEEEN!

Fasen alltså, jag VISSTE att jag inte skulle träna hemma!!! Så går det när man blir övermodig, stöddig, kaxig, tror att man kan allt, jag kommer banne mig snart få en stressfraktur, eller åtminstone en stresstukning.

Nu gäller det att tänka till, för sluta träna, typ en vecka, det klarar jag inte, då får jag stressymtom av helt andra orsaker, som barn, schemaläggning, hårda cymbalslag i öronen………AAaaaaaaaahhhhhhhhhhhhhhh!!!

Core imorgon, då använder man ju inte benen. Hmmm. Ben och rumpa i övermorgon, det vore ju konstigt om man inte använder benen i ett pass som heter nåt med ben, undrar bara om det är många hopp? Man kan ju strunta i att hoppa och gå när det är hopp, men det är så svårt att låta bli, idag tänkte jag hela tiden att jag inte skulle springa med höga knän eller hoppa x-hopp, eller hoppa berpees, men det är SÅ SVÅRT!!! att låta bli när alla andra gör, stå där och mesa…..

Ja, ja, benvila en dag kanske gör susen och om jag rakar benen så kanske de blir på så bra humör av att få lite uppmärksamhet så allt det onda bara försvinner 🙂 Vem vet?

Bortaträning

Nu i helgen så har jag tränat ”på riktigt”, på gymmet, med instuktörer, som bestämmer hur jag ska göra och så gör jag, så slipper jag tänka och det är ju alltid skönt.

Tabata, easyline, core, jajemän, tre pass på två dagar, men så har jag ju fikat och ätit grillat, firat att jag snart fyller år, så med ålderskrisen i ryggsäcken så var det bara att kämpa på. Steppelisteppstegen på steppbrädorna, dom där skutten som jag inte klarade av alls för fem månader sen, de som jag orkade i typ fem sekunder för tre månader sen, idag, 45 sekunder och jag var knappt trött. HA!!! Där fick du stepbrädshelvete!!! Sen håller benen ju typ att gå av när jag hoppar, det beror på att min hemmaträning gjorde jag visst utan skor, så, ont i smalbenen fick jag, så nu ska jag aldrig träna hemma mer, eller åtminstone inte utan skor….

Denna vecka så ska jag bara träna morgonpass, och då snackar vi 6.30 tisdag till torsdag, runt 9 på fredag, kommer inte riktigt ihåg och 10 på lördag. Jag känner inte hur energin sprudlar i kroppen när jag tänker på kommande vecka, men jag vet att det kommer kännas bra efteråt….

Hemmaträning

Lika orolig som man är när mannen ska göra den egna duschen, med fuktspärrar, lutningar och allt annat krångligt, lika orolig är jag när jag ska träna själv. Kan man göra fel så att man går upp i vikt och måste anlita en PT bara för att åtgärda eventuella problem?

Men jag tänkte ändå, att det kan ju inte bli värre, än att inte träna alls, så jag gjorde den övningen som man inte kan misslyckas med, om man kan räkna till åtta och kan klockan, TABATA, den perfekta hemmaträningen

Nu erkänner jag dock ett litet fusk, istället för 8 övningar så gjorde jag bara 6, på riktigt, fast utan musik, bara mitt eget flås som sällskap. Sen gick jag omkring, funderade, laddade, ångesten spred sig, men sen gjorde jag det, jag gjorde 20 rapisar, med dr Phil som sällskap. Han skällde på nån mamma som hade en dotter som tog stryptag på sina klasskompisar och slog dom i ansiktet. Då kändes det som 20 burpees, kanske ändå inte var så farligt…..

 

 

Fem månader + en dag

Jag hinner ju knappt blogga nu för tiden på grund av viktiga saker som Robinson, Dallas, träning och jobb *harkel*

Det är ju dags för uppdatering på träningsfronten igen, nu när fem månader passerat, jag funderar redan på hur jag ska fira mitt halvår, kanske med en pizza springtur 😉

Trögt och trögt, har det gått med vikten, jag har känt mig smått deprimerad, Men NU, nu så har det börjat tickat på och hux, flux så har jag gått ner tre kilo till, TRE KILO!!! TJOHOOOOO!!! Så sammanlagt för den som håller koll på mig och min träning och därmed eventuellt min viktnedgång så har jag gått ner 8 kilo, 6,5 kilo kvar till mitt första mål. Det känns SÅ BRA!!!

Men nu ska vi inte vältra oss i positivitet, nej då, det ska vi då sannerligen inte, nu har jag ju börjat jobba och kommit in i en sån där besvärlig vardag, och träningen går inte som på räls längre. Tetrisbitarna faller huller ombuller utan att passa det minsta och PANG så sprängdes hela skiten, med en spränghuvudvärk som gjorde att jag var tvungen att avboka dagens x-fit express. Sen när jag avbokat så inser jag med fasa att jag inte kommer kunna träna förrän på lördag, bygga tetris, bit, för bit, nix, det passar inte, förrän på lördag…….TRE!!! dagar. Jag kommer bli tvungen att ta mig själv i kragen och röra på här hemma, rapisar, situps, armhävningar, får helt enkelt köra en egen tabata. Annars kan jag ju ta fram mitt oförskämda Wiifit som blåser upp mig som en tjockis varje gång jag ställer mig på spelet, och kallar mig Obese, nej TACK, jag hoppar nog över…

Nästa vecka börjar det nya höstschemat, med barnpassning som ett välkommet inslag, då ska väl en och annan tetrisbit ändå kunna passa….

MMMMMMMAT!

Alltså hur tråkigt är det att komma på maträtter, en hel vecka, eller en hel månad? Hur kul är det när barnen säger, ÅÅåååååh *stön* är det kyckling igen?!? Vi äter ju kyckling HELA tiden?!? Hur glad blir man då?! Aldrig sägs det detsamma om köttfärsås och spagetti, nejdå, helst varje dag, varvat med hamburgare möjligtvis.

Och när man står där och gnäller om maten, och när man ligger på soffan och VÄGRAR äta och när man är en liten telning som inte sovit sin middag och därför står bredvid och vrålar, Napp, naaappi, NAAAPPI, NAAAAAAPPI!!!!

, då får man äta kycklinggryta med vaniljvisp….

X-fit

Just ja, NU kom jag på att jag glömde stretcha, och instruktören han lovade ju mig att inte skulle kunna gå normalt imorgon om jag lät bli, attans…

*Paus* för streeeeeetch

SÅ, nu så, kanske, hur långt efter ett pass kan man stretcha?! Men om man tänker att x-fit passet fortsatt med att bära barn upp och ner för trapp, få barn att ligga still i en säng och lyssna på saga, borsta tänder på barn som pratar och dansar samtidigt, DÅ, kan man ju räkna att jag tränat till NU?!?

Springa 400 meter gånger 5, varvat med 20 gånger nåt som benböj, burpees (rapisar?) heter de så för att man är nära att spy när man gör dom?! Hoppa grodhopp, och annat som jag förträngt, med ett extra springvarv och extra grodhopp, ja då är man rätt så trött. Men uppenbarligen inte lika trött som min Meja som nu gråter över att hon inte hittar laddaren till sin dvd….

*Paus*

Så, dvd-laddare återfunnen.

Jag är så jävla sämst på de där passen så man får flashbacks från gymnastiken i skolan, men jag vill ändå inte böla, även om jag förmodligen skulle bli vald sist om vi tävlade i lag, men det är helt okej, jag kan ju bara bli bättre, så tänker jag.

Imorgon har jag tänkt starta dagen med lite bodypump, innan träningsvärken ger sig till känna.

 

Sommarlov?

Fick lite extra sommarlov mitt i veckan, vi har roat oss med att slå på badmintonbollar och mygg, myggen vann och vi gick in, det är då självaste……!!!

Så nu är vi ändå inne, Theo har visserligen redan 500 myggbett, så vad gör 20 till, men ändå…OM man nu ska bekämpa mygg, så måste man väl liksom gör det HELA tiden, vi dumpar lite medel på försommarn, så dör de FÖRSTA larverna, jaha, myggor kläcks HELA tiden, om nu inte myggbekämparpersonerna vet det!!!

Inte ens biter lite bodycombat på småskitarna, men det hjälpte igår, mot abstinens, MEN himmel och pannkaka vad trött jag blev, Här har man tränat på semester och kännt sig så stark, välkommen till verkligheten, träna efter jobbet liksom, ZZZzzzz just ja, slag på näsan, Zzzzzzz, långa slag?!? Hur menar du? Då måste man ju orka lyfta armarna först….

Men det är fortfarande det ROLIGASTE man kan träna och när man kommer in i det och verkligen börjar slå och sparka lååååååånga slag, då känns det kan jag lova.

Annars har jag blivit skvatt galen och anmält mig till ett x-fit-pass igen, jag sa ju att man vill ha mer, trots att man nästan dör. Tror inte det blir backe denna gång, men typ tre kilometer knäböj kan det ju bli…….den som lever får se.

Nu ska jag ägna min sista sommarlovsdag med att smida onda planer som handlar om att förgöra varenda lite j-la mygga som finns!!!

Abstinens

Vardagen har gjort sitt intåg, mannen jobbar eftermiddag, jag sitter gisslan med tre barn, en som sover, en som spelar spel och en som försöker väcka den som sover…….

Det är 60 timmar sen jag sist svettades, försökte svettas, hoppade upp och ner på en stepbräda, lyfte vikter, gjorde situps, stod i planka i 20 sekunder gånger 4 och OM jag har tur så är det ytterligare 24 timmar till jag får träna igen. OM svärmor vill sitta barnvakt vill säga, annars är det ÄNNU längre. GAH!!!

Snart gör jag som barnen, springer runt, runt som ett speedat troll lagom till läggdags. Det är ju bara det att jag vill så gärna att Theo ska sova, helst NU, så om jag börjar härja omkring så somnar han aldrig.

Så här sitter jag, facebookar, biter på stolsbenen, bloggar, biter mig själv i armarna, tittar på Patrik Sjöberg som intervjuar folk.

Nä, lite kaffe kanske lugnar en och annan nerv…